Gödsling – När och med vad?

Visst kan det vara svårt att veta när man under säsongen ska gödsla och med vad. Hyllorna i trädgårdhandeln är fyllda till bredden med mängder av diverse produkter och det är inte alltid så lätt att veta vad som passar bäst för just sin trädgård. Den gödning vi ger växten används nämnligen inte bara för tillväxten av nya blad, stjälkar och rötter utan växterna gör sig också av med näring och energi för att kunna andas, ta upp ny näring, transportera vatten och mineralämnen, blomma, bilda frö och försvara sig mot insekter och sjukdomar.

Men först! Kort om växtnäringslära.

För att förstå varför vi gödslar så är det bra att känna till om makro och mikronäringsämnen samt p-h värde.

Makronäringsämnen som kväve, fosfor, svavel, kalium och magnesium behövs i större mängder för en växt medans mikronäringsämnen behövs i mindre mängder för växten men är ändå livsnödvändiga. Mikronäringsämnen är järn, koppar, klor, nickel, mangan, zink och molybden.

pH-talet är måttet på jordens kemiska surhetsgrad och det mäts i en skala på 1-14 där 7 är neutral jord. Växter som föredrar jord med lågt pH-värde är till exempel rhododendron, azaleor, ljung, japansk lönn, hortensior, magnolior, konvaljbuskar, lagerhägg. Om pH-talet är för högt, kan surjordsväxter inte tillgodogöra sig viktiga näringsämnen.

Om du inte har en naturligt sur jord i trädgården, kan du själv skapa det genom att blanda befintlig jord med grovt riven torv eller köpa en säck med surjord som du blandar i din jord. Det är lättare att göra en sur jord basisk – då tillsätter du kalk och höjer på så sätt pH-talet.

Ett sätt att hålla jorden neutral med pH –värde mellan 6 och 7 är att kontinuerligt fylla på med organiskt material som mull och kompost, som maskar av olika slag har hjälpt till att förvandla till perfekta jordförbättrare.

Naturgödsel eller konstgödsel?

Man skiljer på naturgödsel och konstgödsel. Naturgödsel/organiskt gödsel är till exempel ko och hönsgödsel, blodmjöl, benmjöl, bokashi och gröngödsel som gräsklipp eller mulch från löv. Konstgödsel/Oorganiskt gödsel är industriellt tillverkat gödsel som har stor påverkan på klimatet med tillverkningsprocess och långa transporter. Vi bör använda organiskt gödsel i så stor utsträckning som möjligt och bli bättre på att ta hand om de resurser vi har nära oss.

NPK

Kväve (N) Fosfor (P) Kväve (K)

Alla har de betydelse för växtens olika delar. Bilden nedan tycker jag illustrerar väl till vad näringen behövs!

Kväve – För häckar, gräset eller det gröna i trädgården. Tänk bladverk!

Fosfor – För bär, frukt, buskar och grönsaker. Tänk rotbildning!

Kalium – För att grödorna ska orka mogna. Tänk fruktsättning!

Kväve är det ämne som behövs i absolut störst mängd för att växten ska kunna bilda skott och blad. Växter som man vill skörda för bladen behöver mycket kväve såsom kål liksom fleråriga, gröna växter som gräsmattor och häckar. Gödsla med kväve går bra sålänge växten växer, under sensommaren undviker vi att ge kväve för då är det dags för växten att förbereda sig på invintring och att gå i vila.

Blommande och fruktbärande växter som t.ex. rosor, tomater och bär hämmas av för mycket kväve eftersom växten fokuserar på tillväxt av blad och skott istället för blommor och fruktsättning.

Gödsel rika på kväve är ko, höns och hästgödsel. Även nässelvatten innehåller mycket kväve.

Fosfor behövs för att växten ska kunna omvandla socker till energi. Fruktträd, bärbuskar och rosor behöver mycket fosfor för rotbildning,blommning, fruktsättning och mognad. Fosfor har en långsam utsöndring och finns därför som ett förråd i jorden.

Kogödsel, benmjöl och lövträdsaska är bra fosforkällor till trädgården.

Kalium underlättar växtens övervintring genom att se till att knoppar och skott avmognar. Växter som ska blomma och ge skörd av frukter, bär och grönsaker behöver alla mycket kalium så som fleråriga växter som sparris och fruktträd

Vedaska är rikt på kalium.

Hoppas att du fått med dig värdefulla tips som din trädgård kommer att tycka om!

/Katarina